Recept

Det finns något nästan meditativt med att göra egen pasta. Det där lugna knådandet, mjölet som virvlar i luften och känslan av att förvandla tre enkla ingredienser till något som smakar rena lyckan. Och det bästa? Du kan göra pastan precis så galet vacker och god som du vill. Har du en pastamaskin så kan du forma den hur du vill. Spagetti, Iinguine, papardelle, tortellini eller varför inte lasagneplattor.

Gör din egen pasta

Portioner: 4
Nutrition facts: 200 calories 20 grams fat

Det här behöver du:

400 gram durumvete
4 ekologiska ägg
1 tsk salt
(eventuellt en liten skvätt vatten)

Gör så här:

Lägg mjöl och salt i en hög på bordet, gör en grop och knäck äggen däri. Vispa ihop alltsammans till en grynig massa med en gaffel eller med fingrarna. När du fått lite större smulor börjar du knåda degen med händerna. Beroende lite på storleken på äggen så kan du behöver antingen lite mer vatten eller lite mer mjöl. Degen ska vara fast, stum och inte kladdig. Pudra över det extra mjölet eller blöt dina händer och knåda sedan ordentligt i cirka 10 minuter. Låt degen vila i minst 1 timme men helst över natten.

Kavla ut för hand eller med maskin och gör den pasta du vill.

0 comments
0 Email

Det finns mat… och så finns det mat som är så god att man äter upp precis varenda smula. Rätter som gör en lite lycklig i själen, som får en att titta på sin tomma tallrik och tänka: ”Jaha, var det redan slut?”

Vi har alla våra eviga favoriter – de där rätterna man utan tvekan skulle kunna leva på resten av livet utan att ens sakna något annat. Jag har några sådana i mitt eget kulinariska universum, och jag tänkte dela dem med dig. Kanske är de även dina “varje-smula-rätter”?

Köttfärssås och spaghetti – min absoluta trygghet. Det finns få saker som slår doften av en puttrande köttfärssås som tagit sin tid. Den rätten som alltid är rätt, från måndag till söndag. Jag serverar min gärna med ohemula mängder riven parmesan, en syrlig kålsallad och skämmigt nog en rejäl klick ketchup. Hur gör du?

Schnitzel – krispig, smörstekt, eller frasigt friterad blir den så tillfredsställande att det nästan borde vara lag på att äta den minst en gång i månaden. Citronklyfta på toppen och gärna en god potatis vid sidan av. Ja, eller så lyxar du till det med ett örtigt, smakrikt smör och friterad kapris.

Falukorv i ring – lyxen i det enkla. Falukorven tillagas med tjocka skivor ost, massor av lök och en tomatsås från himmelen. Självklart med hemgjort potatismos vid sidan om. Sedan behövs inget mer!

Det är det jag älskar med mat: den kan vara avancerad, ta lång tid att göra och bestå av många och krångliga ingredienser… men ibland är det de där enkla, hemtama rätterna som verkligen får hjärtat att slå lite snabbare. Rätter som gör en nöjd, glad och lycklig. Rätter man äter upp till sista lilla smula. Vilka är dina “det här vill jag äta för resten av livet”-favoriter?

0 comments
0 Email

Det finns något alldeles särskilt med att få hemgjorda gåvor. Ni vet – sådana där små skatter i burk som någon stått och pysslat med vid sin egen köksbänk, med dofterna av tomat, socker, vinäger eller kryddor svävande runt sig som ett eget litet universum. Förra helgen fick jag precis en sådan gåva. Vännerna Sofia och Eric kom över på middag och hade med sig en burk av sin egen tomatsås. Hemkokt. Varsamt smaksatt. Och med den där känslan av omtanke som bara något hemgjort kan bära. Jag blev så löjligt glad – på det där barnsliga, pirriga sättet som uppstår när någon ger en något som tagit både tid och hjärta att skapa.

Det fick mig att tänka på hur fint det är att både få och ge bort något man gjort själv. Hemgjorda kakor, marmelader, inlagda gurkor eller en burk tomatsås som får vilken vardagspasta som helst att kännas som en present. Det är inte själva innehållet (även om det ofta är vansinnigt gott), utan känslan av att någon tänkt på en – redan innan burken ens blev till. Och vill man göra gåvan ännu härligare går det ju att pimpa den lite. Ett sidenband runt burken. En liten rund topp av ett fint tygstycke över locket, fastsatt med ett snöre. Kanske en handskriven etikett. Små, enkla detaljer som förvandlar en burk till en gåva.

Jag kommer att lägga till några recept här nedanför – sådant som redan finns på bloggen och som passar perfekt att ge bort. För ibland är det just det hemgjorda, det enkla, det kärleksfulla, som betyder allra mest. Och tack Sofia, för den där burken tomatsås. Den var såååå god!

0 comments
0 Email

Plötsligt ligger de där i butiken – apelsiner, blodapelsiner, clementiner, citroner och grapefrukt – och lyser upp hela grönsaksdisken som små solar. Det är nu de smakar som allra bäst, fulla av saft, syra och solsken från södra Europa.

Jag älskar den här tiden på året när citrusfrukterna får ta plats. De piggar upp både frukost och efterrätt, och gör underverk i maten. Pressa citron över en enkel fiskrätt, lägg apelsinklyftor i salladen eller riv lite skal över en varm chokladmousse – det är små saker som gör stor skillnad.

Eller gör som jag: skiva blodapelsin tunt, lägg på ett fat med färsk mynta och ringla över lite honung. En efterrätt som känns som en resa till Medelhavet, fast det är grått och kallt utanför fönstret.

Så passa på nu – fyll köket med doften av citrus. Det är som att bjuda in solen, mitt i vintern.

0 comments
0 Email

Det här är en variant på våffla med potatis i smeten – lite som en smartare råraka, fast med krispiga kanter och mjukt hjärta. Perfekt när du vill bjuda på något som känns både hemtrevligt och lite festligt på samma gång.

Det fina är att du kan toppa dem precis som du vill. Kanske med avokado, löjrom, smetana och syrad lök för en lyxig förrättsvåffla som får gästerna att sucka av välbehag. Eller så går du åt det rustika hållet med stekta baconskivor och rårörda lingon – då har du plötsligt en vardagsmiddag som känns som en helg.

Smaken av potatis gör våfflan matigare och lite djupare, och den blir dessutom lika god kall som varm. Perfekt att göra många på en gång – det här receptet ger ungefär 12 våfflor, och jag lovar att de går åt. Så fram med järnet, rör ihop smeten och njut! Vilken av de två fyllningarna blir du mest sugen på?

Potatisvåfflor – som en råraka i förklädnad

Nutrition facts: 200 calories 20 grams fat

Det här behöver du:

200 g kokt kall potatis
15 g smör
4 dl mjölk (3%)
4 dl vetemjöl (4 dl motsvarar 240 g)
1 ägg
1 tsk bakpulver
1 tsk salt

Gör så här:

Smält smöret och ställ det åt sidan en stund för att svalna. Vispa ihop mjölk, ägg, mjöl, bakpulver och salt. Riv eller mosa den kokta potatisen ordentligt och blanda ner den tillsammans med det avsvalnade smöret. Se till att du får en jämn smet. Grädda i våffeljärn tills dina våfflor är snyggt gyllene i färgen.

Toppa dina våfflor med det du är sugen på!

0 comments
0 Email

Det finns middagar som kräver levande ljus, en stadig kastrull och lite tid. Viltstek med selleristomp, rödvinssky och Café de Paris-smör är precis en sådan rätt. Klassisk, smakrik och helt oemotståndlig när kylan kryper på.

Doften av viltskyn som puttrar, det krämiga stompet med mild smak av rotselleri och det kryddiga smöret som smälter över steken – det är höst på tallrik. En rätt som känns som söndag, fast du lika gärna kan laga den en fredag och låtsas att helgen varar lite längre. Och det där Café de Paris-smöret då – det är egentligen bara smör med en massa härligheter i: örter, senap, vitlök, kapris, sardeller, en skvätt cognac… Allt det som gör att man plötsligt vill äta allt med smör på. Servera steken i skivor med generöst med rödvinssås (du hittar receptet här), en klick smör ovanpå och stompet vid sidan. Resterna (om det nu blir några) är dessutom underbara i en macka dagen efter.

Kanske vill du ha lite vintips också….

Viltstek med selleristomp, rödvinssky och Café de Paris-smör

Portioner: 6
Nutrition facts: 200 calories 20 grams fat

Det här behöver du:

Viltstek
1,5 kg viltstek
lite smör till stekning
1 dl vatten
2 gula lökar
2 morötter
1 dl rödvin
8 svartpepparkorn
2 lagerblad
5 torkade enbär
4 krossade vitlöksklyftor
3 msk mörk köttfond
1 liten skvätt soja

Selleristomp
700 gram potatis
400 gram rotselleri
4 dl gräddmjölk
en rejäl klick smör
salt och peppar

Café de Paris-smör
1 schalottenlök
1 vitlöksklyfta
en näve finhackad persilja
1 tsk worcestershiresås
1 tsk dijonsenap
1 tsk konjak
1 tsk cayennepeppar
1 tsk curry
1 tsk paprikapulver
150 gram rumstempererat smör
rivet skal från en halv citron
salt
svartpeppar

Gör så här:

Viltstek: Sätt ugnen på 110 grader. Ställ en gryta på spisen och se till att den blir riktigt het. Bryn steken runtom så den får fin färg, ta upp den och vispa ur grytan med vatten. Ner med rotsaker och lök, lägg steken ovanpå och sedan ner med resten av ingredienserna. Ställ in grytan i ugnen och låt den gå i 2-3 timmar eller tills steken har en innertemperatur på cirka 60 grader. Ta upp steken och de kryddor som är för hårda att mixas. Mixa sedan till en slät rödvinssky, smaka av med salt och peppar.

Selleristomp: Skala rotsakerna, skär dem i bitar och koka i vatten. Spar kokvattnet, det kan behövas att späda stompen med. Koka upp gräddmjölken och pressa ner rotsakerna där i, ner med smöret, rör runt, späd eventuellt med kokvattnet, smaka av.

Café de Paris-smör: Mosa ner alla ingredienser i det rumsvarma smöret, rulla till en rulle som du lindar in i smörpapper och lägger kallt tills steken är klar. När det är dags för servering skär du smöret i snygga skivor.

Servera steken i tunna skivor med rödvinssky, Café de Paris-smör och selleristomp.

0 comments
0 Email

Första gången jag åt Pasta alla Norma var på en resa till Sicilien. Vi hade just kommit fram till det lilla hotellet där vi skulle bo – trötta, hungriga och lite yra av värmen. Ut på terrassen kom en stor träbräda, täckt av pasta i de vackraste röda och lila nyanser. Mogna tomater, aubergine, kapris och basilika – allt som Sicilien doftar av.

Det var enkelt men oändligt gott. Solvarma smaker, sötman från tomaterna, den lena auberginen och det där lilla salta stinget från kaprisen. Pastan var perfekt al dente, förstås. Jag tror aldrig att pasta har smakat så gott som den gjorde där, under en fläktande pergola med ett glas vin i handen och Medelhavet i fjärran.

Pasta alla Norma är en rätt med historia och stolthet. Namnet sägs komma från Bellinis opera Norma – den var så god att man helt enkelt utbrast: “Det här är en riktig Norma!”. Om du inte har lyssnat på den så är tipset att spela den episka Casta Diva medan du fräser din aubergine. Kanske blir det extra gott då?!

Det fina är att du kan göra den hemma, och även om svenska auberginer kanske inte smakar riktigt som de sicilianska, så bär rätten ändå med sig samma generositet. Jag brukar börja med att fräsa kapris i riktigt het olja, då får de liksom en lite knaprig yta och ger en god sälta till rätten. Resten av receptet hittar du här nedanför. Men även några andra smarriga rätter med auberginen.

Pasta alla Norma – en smak av Sicilien

Portioner: 2
Nutrition facts: 200 calories 20 grams fat

Det här behöver du:

1 aubergine, i bitar
1 gul lök, finhakad
1-3 vitlöksklyftor, finhackade
3 msk kapris
6 msk tomatpuré
olja att steka i
4 tomater, grovt hackade
(eller en burk tomatkross av god kvalitet)

Smaksätt med salt (smaka av och tänk på att kaprisen är salt), svartpeppar torkad eller färsk basilika
Servera med nykokt pasta, riven pecorino och ett gott glas vin.

Gör så här:

Börja med att skära auberginen i bitar, salta dessa och lägg i ett durkslag så den får rinna av en smula medan du fixar resten. Hacka lök och vitlök fint, häll nu en skvätt olja i en panna och häll ner kaprisen i den. Låt kaprisen bli en smula friterad innan du slänger ner din hackade lök tills den är mjuk och medgörlig. Nu är det dags för auberginen, torka av överskottet av salt. Fös ner dem i den heta oljan, de skall få lite frasig yta. När det är klart så skall tomatpurén också ned i den varma oljan så du känner doften av somriga tomater. Till sist skall även tomaterna ner, om du använder färska tomater så skär dem i grova bitar och ta bort skrufset. Annars häller du ner burktomaterna och låter allt puttra en stund, tills du har en sås. Smaksätt nu med kryddorna i receptet. Jag brukar alltid krydda i omgångar, så börja med lite granna, låt såsen koka och sedan påt igen!

Till sist kokar du den pasta du vill ha, häller av vattnet och föser ner den i såsen. All pasta skall bli kladdig och röd utav såsen. Servera med grovt riven pecorino, färska basilikablad och ett gott sicilianskt rödvin.

Smaklig spis!

0 comments
0 Email

Fredagsmys behöver inte alltid vara tacos. Ibland får det gärna glittra lite mer. Tänk ett glas kall bubblig dryck, små varma ostfyllda gougères och en sked lavendelhonung att ringla över. Krämigt, frasigt, salt och sött – allt på en gång.

Gougères låter franskt och krångligt, men är egentligen bara små, luftiga munsbitar av chouxdeg och ost. Man kan även presentera dem som petit chouxernas salta kusin. De är för det mesta är fyllda eller gjorda med någon sorts ost. I detta fall blandade jag ner getost och västerbottensost i smeten. De små godingarna fick dessutom sällskap av en förunderligt god honung. Brödet, den syrliga getosten och den lite blommig sötman från honungen… sitter som en smäck tillsammans med ett mousserande vin. Citronhonungen ger en elegant liten twist – den där oväntade lilla smaken som får folk att höja på ögonbrynen och säga “men vad är det här?”.

Till bubblet kan du också duka fram några andra smarriga tilltugg. Vad sägs om friterade arranchini, två små snittar med laxmoll och ren, ostron med rödvinsvinägrett och en laxtartar på friterat rispapper med syrad lök (ja, jag gillar fortfarande syrad lök 😉 )

Det behöver inte vara mycket, bara gott. Och bubbligt här är några bra varianter!

Ostfyllda gougers med citrondoftande honung

Nutrition facts: 200 calories 20 grams fat

Det här behöver du:

Ostfyllda gougers
2,25 dl vatten
125 gram smör
0,5 tsk salt
0,5 tsk senapspulver
2,5-3 dl vetemjöl (beroende på hur fuktig eller torr din ost är)
200 gram färskost
200 gram riven vällagrad ost
4 stora ägg

Citrondoftande honung
2 dl honung
några droppar citronsaft och lite zest

Gör så här:

Börja med att sätta ugnen på 225 grader.Sedan ställer du en kastrull på spisen, och föser ner vatten och smör. När smöret smält och vätskan kokar drar du av vattnet och häller ner vetemjöl, senapspulver och salt. Rör/vispa för kung och fosterland – jag brukar hälla ner den varma smeten i min assistent då går det bättre. Ju mer du vispar desto fluffigare och plufsigare blir dina färdiga gourgères.

Nu skall äggen ner i smeten, ett i taget, vispa ordentligt mellan varven. Till sist blandar du ner den rivna osten och färskosten i smulor. Vispa igen tills du har en fluffig och väl blandad smet.

Häll upp i spritspåse och spritsa cirka 30 kluttar på en ugnsplåt med bakplåtspapper. Låt sedan gå i ugnen i cirka 5 minuter för att få färg, sänk sen ugnsvärmen till 175 och baka av i ytterligare cirka 15-20 minuter. Håll ett getöga på puffarna så att de inte blir brända.

När de är klara tar du ut dem och ringlar försiktigt och tunt över honungen. Ät dem gärna ljumna!

Värm honungen försiktigt på låg värme i en kastrull, när den blivit flytande så droppar du ner lite citronsaft och river ner lite zest också. Sedan låter du den svalna lite granna. Dekorera gärna med någon fin ört!

0 comments
0 Email

Nästa gång du kokar risotto, se till att göra lite extra. För då kan du nämligen trolla fram något så oemotståndligt som arancini – italienska risbollar, gyllene och frasiga på utsidan, krämiga och smakrika inuti.

Det var säkert en smart Nonna i Italien som kom på detta genidrag en gång för länge sedan. För det är både ett smart och delikat sätt att ta tillvara gårdagens risotto. Du kan göra dem på vilken risotto som helst, du kan fylla dem med extra ost och örter. Servera dem ljumna med driver av riven parmesan och kanske en sked tomatsås. Då blir de små lyckopaket som passar lika bra till förrätt som till kvällsmys.

Mina arancini får ofta simma i en soppa på rostad paprika – en len, lite söt och rökig soppa som lyfter de där risbollarna till nya höjder. Så när du ändå står där i köket, passa på att rosta några paprikor i ugnen, mixa med vitlök, olivolja och en skvätt grädde eller buljong. Vips har du både en fantastisk soppa och perfekta små tillbehör att lägga i. Det är mat som känns lyxig men som egentligen bara handlar om att ta vara på det man redan har. Och det är ju ofta precis så den bästa maten blir till.

Rostad soppa med arancini speciale (Friterade risbollar, om du undrar)

Nutrition facts: 200 calories 20 grams fat

Det här behöver du:

Rostad soppa
2 vitlöksklyftor
2 röda paprikor, delade på hälften
4 färska tomater i tjocka skivor
2 lökar, hackade
lite olja
1 msk chilisås
(ev. 2–4 dl vatten)
2 msk fisksås
1 finhackad röd chili
4 msk soja
1 dl grädde
salt och peppar
1 dl hackad färsk  basilika

Arancini speciale (Friterade risbollar, om du undrar)
2–3 dl kall risotto 
1 dl riven parmesanost
1 finhackad lök
2 ägg

Till friteringen
pankoströ
frityrolja 

 

Gör så här:

Så här gör du soppan. Sätt ugnen på grill och dela paprikorna på hälften, lägg dem på ett bakplåtspapper med skinnsidan uppåt. Drissla lite olja och soya över tomaterna och salta och peppra dem (obs! inte på paprikorna) Låt tomater, paprika gå i ugnen 200 grader i ca 10-20 minuter (paprikorna skall bli svarta på skinnet och tomaterna skall få lite yta.) Lägg de rostade tomaterna åt sidan och ta försiktigt paprikorna och lägg dem i en skål med iskallt vatten. Efter en liten, liten stund drar du bort skinnet ifrån paprikorna och lägger dem i en mixer tillsammans med tomater och den vätska som bildats i ugnsplåten.

Missa inte den för allt del där finns det massor av smak. Mixa ihop det hela till en slät soppa och låt den stå i mixern medan du Sedan fräser du löken och vitlök mjuk i lite olja eller smör, lägg i chilisåsen att den får fräsa ifrån sig smaken. Japp! Häll på de rostade mixade grönsakerna och grädde, låt soppan puttra ett par minuter. Krydda och smaka av, krydda eventuellt lite till om du behöver. späd eventuellt soppan med lite vatten om du tycker att den är för tjock, servera med...

Arrancini som du gör så här: Blanda alla ingredienser i en skål till en klofsig röra. Rulla små bollar och rulla dem sedan i ströbrödet, sänk ner dem i den absolut jätte heta oljan och låt dem bli gyllenbruna. Ta upp din bollar och låt dem torka en smula innan du lägger ner dem i soppan, strör några flingor parmesan och lite gröna blad över, och ja sedan är det bara att käka.

0 comments
1 Email

Det finns middagar som liksom bara sitter. Doften, färgerna, smakerna – allt. Sist jag skulle bjuda på den här rätten så var det precis så med allt utom utseendet. Laxen fastnade i halstret på grillen och gick sönder. Så det blev mer ett mos än en vacker uppläggning. Så här kommer några riktigt smarta tips till dig för att slippa göra samma misstag som jag gjorde. Se för det första till att grillen är riktigt varm innan du lägger på fisken och sedan är det både smart och gott att lägga några skivor citron under fisken. Men annars är det inget som hindrar dig från att göra den smarriga Halstrade laxen med soyaglace. Du serverar den gärna med egen pesto på trädgårdens grönska, och ett parmesanvispat smör med kapris som får smaklökarna att hoppa jämfota.

Jag gjorde peston på basilika, persilja, gräslök och så tror jag att jag klämde ner lite mynta. Men du tar några nävar av det gröna du har så klart. Mixar med god olivolja, vitlök, citron och riven parmesan. Servera laxen med en klick av smöret och låt resten sköta sig själv.

Halstrad lax med soyaglace, pesto och parmesanvispat smör

Portioner: 6
Nutrition facts: 200 calories 20 grams fat

Det här behöver du:

Laxfilé med soyaglace
800 g laxfilé
3/4 dl brun farin
1 dl soya
2 msk balsamvinäger
1 dl sweetchilisås

Pestopotatis
1 kg små skrubbade potatisar
2 dl färdig pesto (recept här nedanför)
200 gr smulad parmesanost
rostade hasselnötter
rivet skal från en halv citron
salt
svartpeppar

Pesto på trädgårdens grönska
200 gram gröna saker så som kirskål, nässlor, dill, bladpersilja och eventuellt lite basilika
50 g rostade solrosfrön
2 klyftor vitlök
1 dl olja
50 g parmesanost
salt & peppar
en liten skvätt vitvinsvinäger (tycker jag är gott men det är inte default utan ett tillval)

Parmesanvispat smör
100 gram rumsvarmt smör
0,5 dl fint riven parmesanost
30 gram kapris
skalet från en halv citron
eventuellt lite citronsaft
salt och svartpeppar från kvarnen

Gör så här:

Lägg laxsidan med skinnsidan nedåt antingen i en form som tål grillvärme eller direkt på gallret - OBS! lägg några skivor citron under fisken så fastnar den inte. Koka ihop ingredienser till glacen i en kastrull, till en simmig trögflytande sås. Häll glacen över laxen, salta och peppra, och så lägger du alltihopa på grillen. På med locket och låt hela härligheten gå där tills du har en innertemperatur på fisken på 52 grader. Det beror lite på hur varm din grill är men räkna med cirka 20 minuter. Det går även att laga denna lax i ugnen i 200 grader i ca 25 minuter Servera med pestopotatis och parmesanvispat smör.

Pestopotatis - Om du vill göra din egna pesto måste den vara klar innan du kokar potatisen. Sedan gör du så här: Koka potatisen hel, häll av vattnet och blanda sedan ner peston i den varma potatisen. Blanda även ned den smulade parmesanosten. Smaka av med salt och svartpeppar.

Pesto på trädgårdens grönska Mixa alla ingredienser tills det blir en fin röra, smaksätt med salt och peppar. Späd eventuellt med mer olja om det blir för tjockt.

Parmesanvispat smör Blanda alla ingredienser och rulla sedan en korv av smöret. Lägg in det i frysen eller kylen i minst 3 timmar innan servering.

0 comments
0 Email